Dröjsmålsränta – vad är det och hur beräknar du den?
Om en kund inte betalar fakturan i tid har du rätt att ta ut dröjsmålsränta. Det är reglerat i lag och du behöver inte ha avtalat om det i förväg – rätten gäller automatiskt.
Vad är dröjsmålsränta?
Dröjsmålsränta är en ränta du har rätt att ta ut på ett förfallet belopp, det vill säga ett belopp som kunden inte har betalat i tid. Räntan löper från och med dagen efter förfallodatumet fram till dess att betalning sker.
Rätten till dröjsmålsränta regleras av Räntelagen (1975:635). Lagen är tvingande till borgenärens (din) fördel, vilket innebär att du alltid har rätt till ränta vid sen betalning – oavsett om du har nämnt det på fakturan eller inte. Avtal om lägre ränta är däremot möjliga.
Huvudregel: Dröjsmålsränta får tas ut från och med förfallodagen utan att det behöver stå på fakturan. Det räcker med att fakturan anger ett förfallodatum.
Hur räknar du ut dröjsmålsräntan?
Dröjsmålsräntan beräknas utifrån Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger per år (1 januari och 1 juli) och förändras löpande. Det innebär att räntan kan variera beroende på när fakturan förfaller.
Aktuell referensränta hittar du alltid på riksbanken.se. Kontrollera inför varje räntekrav eftersom den ändras halvårsvis.
Beräkning: 10 000 × 0,1075 ÷ 365 × 30 ≈ 88,36 kr
Hur anger du dröjsmålsränta på fakturan?
Det finns två sätt att hantera dröjsmålsräntan:
Det vanligaste och mest professionella alternativet är att skriva in en rad på fakturan redan från början:
Du behöver inte ange en exakt procentandel – hänvisning till Räntelagen räcker.
Om kunden har betalt för sent kan du i efterhand skicka ett separat räntekrav. Räntekravet bör innehålla: det ursprungliga fakturanumret, förfallodatumet, belopp, antal dagar, tillämplig räntesats och beräknat räntebelopp.
Måste du ta ut dröjsmålsränta?
Nej, det är helt frivilligt. Du har rätten enligt lag, men du väljer själv om du vill utnyttja den. Vid enstaka försening från en i övrigt pålitlig kund kan det vara bättre för er affärsrelation att inte kräva ränta, framför allt om beloppet är litet.
Om förseningarna däremot återkommer, eller om kunden är en engångskund, kan räntekravet vara befogat – både ekonomiskt och som en tydlig signal om att du håller koll på dina fakturor.
Preskription
En vanlig fakturaskuldran (kapitalfordran) preskriberas efter tre år om inget preskriptionsavbrott sker (t.ex. kravbrev eller betalningföreläggande). Räntekravet i sig har en preskriptionstid på tio år.
Det innebär att om du har en fordran som inte är preskriberad kan du fortfarande kräva ränta som löpt under hela perioden, upp till tio år tillbaka. I praktiken är det dock bäst att agera så snart som möjligt.
Redo för nästa steg?
Slipp räkna dröjsmålsränta och hålla koll på obetalda fakturor manuellt. Med FakturaEnkelt ser du direkt vilka fakturor som är försenade – och kan agera snabbt.